CEI 024 | Lunchroom Manners, Everything

Review Information
Publication Sound Affects, No 11, June/July 1991  
Reviewer Ninni Brunnberg
Grade 2 of 5
 
Review
Inledningen är riktigt vass, med elaka Cremonese-vässade gitarrer i Valentines anda. Men sedan kommer gruppens Caruso in, med en sångröst som i snällaste tänkbara ordalag bäst kan beskrivas som "nasal" (copyright TE). Och blir man inte full i skratt i det läget, lär man falla ihop i gråtattacker...
 
"Jag skulle hellre lyssna på en diskmaskin", sa Terry med avsmak. Även om jag ogärna sträcker mig FULLT så långt går det inte att sticka under stol med att sången - för att tala klarspråk - inte är något mindre än en katastrof.
 
Det är verkligen synd, för låtmaterialet är gott och instrumentalinsatserna likaså. Ergo: Härmed ordineras Lunchroom Manners omgående en ny sångare.
 
En tröst i bedrövelsen (om än klen, det medges) är att omslaget verkligen är rasande grant - Ceilidhs snyggaste hittills!
 
Copyright  ©  Sound Affects Tidnings AB