CEI 012 | Sonic Surf City, Let's Go Surfin

Review Information
Publication Sound Affects, No 5, Autumn 1989  
Reviewer The Silver Surfer - John L Byström
Grade 5 of 5
 
Review
OH MY GOD!!!
 
Ni kanske trodde att Beach Boys var det bästa surfmusikbandet i världen? Eller Jan And Dean? Jaså, ni har lite mer sofistikerad smak... Bruce And Terry då? Eller Fantastic Baggys? Rip Chords? Till och med Trashmen?! Jaha, nyare band... men inte Surfin' Lungs väl? Barracudas?
 
GLÖM ALLT DET.
 
Världens genom tiderna vassaste surftrashcombo heter SONIC SURF CITY och kommer från... Norrköping. Svårt att tro? Ja, det kan jag förstå - men det är dödsenkelt att bevisa: Lägg på »Let's Go Surfin« så inser ni omedelbar att jag har helt rätt.
 
Det är nämligen, tillsammans med just Barracudas »Summer Fun«, den bästa skiva med sådan här musik som någonsin har kommit ut, och etablerar i ett slag låtskrivargeniet Ola "Woodie" Hermanson jämsides med tidigare storheter som Brian Wilson, Mike Love, Bruce Johnston, Terry Melcher, PF Sloan och Steve Barri.
 
För faktum är, att trots att Sonic Surf City på »Let's Go Surfin« gjort en briljant cover på ett av genrens mästerverk, Jan And Deans »Surf City«, så lämnar Olas tre egna låtar den bakom sig i ett hot rod-moln av bensinångor och bränt gummi.
 
Sonic Surf City är självklart döpta efter ovannämnda höjdarlåt, men det är tillägget "sonic" som är det intressanta - det skvallrar nämligen om att det här inte är något tamt, puritanskt revivalband. I stället har de blandat surfmusikens högtflygande harmonier och guldmelodier med en god dos av punkens energi, och det på ett sätt som inte ens saliga Ramones lyckats komma i närheten av.
 
För att hitta något tillnärmelsevis jämförbart måste vi gå till tidiga Barracudas i deras finaste stunder - men till och med detta höjdarband visade bara i undantagsfall upp samma brinnande intensitet som Woodie Hermanson, Nina Pasadena, Hot Rod Anderson och Tom Tom Wilson gör, till synes utan att anstränga sig det allra minsta...
 
Sonic Surf City har ALLT - stil, klass, finess, briljanta vokalister/instrumentalister och i Legendary Lovers Micke Gustafsson en tekniker/producent som förstått att krama den sista droppen saltvatten ur både bandet och låtmaterialet. Det hörs så väl hur roligt de hade den där aprildagen i Svenska Popfabrikens studio i Klippan.
 
Lyssna på Nina Pasadenas fenomenala harmonisång, de spontana utropen i »Surf Rockin« och »Surfin Around« eller den gudomliga tamburin som smyger upp i refrängen på »Sonic Surferboy«. Detta är ren magi!
 
Och texterna! Jag önskar att de vore tryckta på omslaget så att det hade varit lättare att ta del av denna ESSENS av allt detta som gör livet värt att leva. Ett kort exempel bara:
 
"My girl is in love with me
We go swimming in the sea
Come on girls, it's party time
Ice cream bars
And some bottle of wine"

 
Den enda anledningen till att Sonic Surf City inte skulle passa på klassiska surfsamlingar som till exempel »Golden Summer« och »Summer Means Fun« är att de ofelbart skulle ställa andra band i skuggan. No less.
 
Det är en förbaskad ÄRA bara att få gå på samma gator som detta nästan löjligt briljanta band - att ens viska om att man var med om att ge ut deras första skiva (flexi i SA #3) känns enbart förmätet. Norrköping må vara en ensam stad när man är den enda surfarpojken där, men så länge som Sonic Surf City också finns här kommer livet ändå inte att se så dystert ut...
 
Get your baggies on, grab your board and get in the woodie. Surf's up! Hang ten and shoot the curl. LET'S GO SURFIN!!
 
Jag förutspår världsdominans för Sonic Surf City inom ett år.
 
Copyright  ©  Sound Affects Tidnings AB